Visst, vi har alla någon gång fantiserat om att krascha ett bröllop för att vinna tillbaka sitt ex. (Eller? Är det bara jag som drar gränsen först vid buffén?) I ”Ceremony” följer vi Sam, en självsäker (läs: rätt förvirrad) ung författare, som ger sig ut på ett äventyr fyllt av pinsamheter, kraschad stolthet – och en hel del goda skratt.

Jag måste säga, Michael Angarano är som klippt och skuren för den här sortens självmedvetet osäkra roller. Han lyckas vara både charmig och märkligt patetisk på samma gång, och kemin med sin tafatte sidekick (åh, den där vännen… han får Ross i Vänner att framstå som partyts stöttepelare) bjuder på ett gäng glada fniss. Uma Thurman är givetvis magnetisk, även om hennes karaktär Zoe ibland känns som om hon hellre borde haft ett samtal med en livscoach än ett till bröllop på schemat.

Filmen är en typisk indierulle: småputtrigt tempo, smart dialog och subtil humor snarare än gapflabb. Och ja, det är precis så charmerande som det låter, även om tempot ibland nästan snubblar över sig själv – ungefär som Sam snubblar över sina känslor.

Det jag gillar mest är att ”Ceremony” faktiskt lyckas twista till den klassiska ”jag-ska-vinna-tillbaka-henne”-premissen. Det handlar inte bara om kärlek, utan även om att mogna (med eller mot sin vilja) och förstå att livet sällan blir så enkelt som i våra egna, tillrättalagda manus. Det finns både hjärta och hjärna här, och visst – ibland kanske det trevar lite i handlingen, men det vägs upp av små skarpsynta observationer om vänskap och självinsikt.

Sammanfattningsvis: ”Ceremony” är ingen högljudd skrattfest men en varm, smått bitterljuv komediperla som passar alla som gillar när skratten blandas med ett uns ångest och eftertanke. Du som söker de stora känslodrakarna får kolla vidare, men du som vill ha en charmig humordramedie att mysa till med en kopp kaffe – här har du filmen du letat efter!

Betyg: 3,5 sliriga brudbuketter av 5 möjliga – för dig som vill skratta och rodna i en enda trevlig röra!

Du kan se filmen på Mavshack Movies