Jag måste erkänna direkt: jag har en svaghet för stumfilm, och när det dessutom handlar om Stan Laurel och Oliver Hardy, ja, då är min dag redan räddad. ”Double Whoopee” är, på äkta Laurel & Hardy-manér, en hejdlös kavalkad av missförstånd, oväntade snubblingar och tidlös slapstick som får även den suraste gamla lutfisk att fnissa i mjugg.

Handlingen är enkel som farmors köttbullsrecept – två killar får jobb på ett flådigt hotell, råkar blandas ihop med nobla gäster, och vips så exploderar vardagen i kaos. Allt levererat med den där perfekta tajmingen som bara duon kan bjuda på. Varje blinkning, varje förvånad min och varje majestätisk vurpa känns lika genomtänkt som en avancerad dans, fast kuligare. Tro mig, här snubblas det med själ och hjärta!

Jag älskar särskilt den där scenen med den stackars kungliga gästen som inte riktigt kan hantera hotell-livets vedermödor. Här visar Laurel och Hardy varför de är kungarna av fysiskt komedispråk – dialog behövs liksom inte när ögonbryn och gapande munnar säger allt.

Visst, all humor är inte purfärsk – vi snackar ändå 1929 här – men det finns nåt underbart tidlöst i att se två fullvuxna män bli totalt förvirrade av bagage och hissar. Charmnivån är högre än hotellpriserna under Nobelveckan och hela upplevelsen är en påminnelse om att skratt faktiskt aldrig blir omodernt.

Double Whoopee är en knasig nostalgitripp och ett måste för dig som älskar filmhistoriens roligaste radarpar. En kväll med Stan och Ollie, några bra vänner, och – varför inte – en kopp kaffe (eller en lyxig hotellfrukost)!

Du kan se filmen på Mavshack Movies