Lennart “Lättfniss” Jonsson här, och jag har precis flyttat in i ett filmiskt hyreshus där allt är lika snurrigt som min gamla ståupp-karriär – vi snackar Small Apartments! Här möts vi av Franklin Franklin, spelad av Matt Lucas (kanske känd från Little Britain), en ensamvarg som är märkligare än min mormors julbord. När hans hyresvärd trillar av pinnen på mindre smickrande sätt, försöker Franklin sopa sanningen under mattan. Och ja, det går precis så galet som man kan ana.

Filmen är en snurrig och svart fars – en komedi som hittar humorn i det riktigt mörka. Vi får en rejäl dos skeva karaktärer, där höjdpunkterna är Billy Crystal som cynisk rättsläkare, James Caan som luttrad granne och – håll i er nu – självaste Dolph Lundgren som en självhjälpsguru! Vem anade att Drago visste något om inre frid?

Dialogen levereras med torr och skruvad tajming som får mig att fnissa högt mellan kaffeklunkarna. Regin vågar låta scenerna dra ut och brottas i det absurda. Det är skitigt, lite tragiskt och samtidigt så överdrivet att det blir rätt charmigt. Visst, ibland svajar tempot och vissa sidospår känns mer som märkliga improvisationer än nödvändiga steg i handlingen, men det är en del av charmen – som när man hittar ett gammalt skämt i botten av chipspåsen.

Sammanfattningsvis: Small Apartments är en svart, bisarr och stundtals rörande komedi som vågar vara annorlunda. Kanske inte för dig som skrattar åt fars med slängda tårtor, men för oss som gillar att skratta åt livets märkligare sida är det här rena godispåsen. Dags att slå sig ner i soffan och njuta av det absurda, säger jag!

Du kan se filmen på Mavshack Movies