Ja, men kära vänner, om ni någonsin undrat hur det är att fastna i ett kvarter med Helan & Halvan – låt ’Any Old Port!’ bli svaret på era böner (eller kanske snarare er magknipande gapskratt-förfrågan)! Den här kortfilmen från 1932 bjuder på precis det vi älskar med Oliver Hardy och Stan Laurel: tokig improvisation, osannolika situationer och en komisk tajming som är lika träffsäker som en citron i ögat.

Berättelsen är lika tunn som min motståndskraft mot sliskiga wienerbröd – två fattiga figurer, en småstadshamn, och en vinbar där det skapas mer röra än i mitt kök en måndag morgon. Men ni vet, det är just enkelheten som gör det så vansinnigt charmigt! Här blir varje dörr en potentiell fälla, varje dryck ett anledning till kaos, och varje sekund Tony Irving-vänligt koreograferad slapstick – visst är det mästerligt?

Det finns något befriande tidlöst i deras humor. Vissa skämt har åldrats bättre än min frisyr, men på det där härligt varma sättet. Hardy’s otålighet och Laurels oskuldsfulla lurighet får mig alltid att vilja bjuda in dem på fika (med varsin bulle, såklart – man måste ju undvika bråk vid bordet).

Visst, det här är kanske inte filmen som ger dig nya existentiella insikter à la Bergman, men ibland vill man bara skratta åt missöden och överdrifter. Och som klassisk komedipärla levererar ’Any Old Port!’ exakt vad den utlovar – tidlös glädje, förpackad i strålande svartvitt.

Rekommenderas varmt till både nostalgijägare och nyfikna komedinybörjare: stämma på leendet och ladda för slapstick när den är som bäst!

Du kan se filmen på Mavshack Movies