Om du någonsin undrat vad som händer när man blandar ett helt lass 80-talsskräck med ett kryddmått självdistans och en yxa större än din bästa skämtbok – kliv in i världen av Axe to Grind. Här får vi möta Debbie Wilkins, B-filmsdrottningen som blivit utkastad ur rampljuset, men nog tusan vägrar stå i kulisserna. Istället kavlar hon upp ärmarna, greppar yxan och bjuder in till en föreställning som får Halloween och Fredagen den 13:e att kännas som barnkalas med clowner (fast mörkare, förstås).

Axe to Grind balanserar våld och humor på sin alldeles egna slaka lina. Visst, splattret är lika överdrivet som ketchupfläckar på en skolmatsal, men just när man tror att det bara ska bli blod och lemmar, så kommer de där vassa kommentarerna – och det är banne mig där filmen vinner min komedikunga-vurm. Dialogen är ibland så träffsäker att jag började fnissa – och nej, det var inte bara av ren fasa.

Men vi måste snacka logik. Om du förväntar dig en Oscars-värdig handling, då har du hamnat fel. Men Axe to Grind vet vad den är: en hyllning till B-rullen och splatterkomedin, självmedveten, galen och med ett stort blink till oss som gillar när filmskaparna vågar gå hela vägen ut – och snubbla över sitt eget blodiga manus.

Emma Green som Debbie äger verkligen varenda scen hon är med i. Hon vågar vara både skrämmande och charmigt elak, precis så där som jag önskar att min mormor ibland kunde vara när hon blev av med sin favoritkaka.

Så, ska du se Axe to Grind? Om du älskar mörk humor, splatter och meta-skämtande kring hela B-filmscirkusen – kör hårt! Annars kanske du ska hålla dig till de där romcomsen, men då missar du en riktigt yxig skrattfest. Själv klappar jag händerna (och kanske låser dörren lite extra i natt).

Du kan se filmen på Mavshack Movies